Jag får så här års många frågor om att skriva ut avmaskningsmedel till häst och skulle vilja förklara kort hur jag resonerar kring detta. Tidigare, för inte så längesedan, avmaskade man hästar rutinmässigt i Sverige, de flesta hästar avmaskades ett par gånger per år framför allt under betesperioden utan att man tog särskild hänsyn till aktuellt parasittryck och individuella variationer hos hästarna avseende ålder, hållningssätt osv. Idag vet vi att detta är ett olämpligt förhållningssätt som skapar en resistensproblematik, parasiterna utvecklar motståndskraft mot avmaskningsmedel vilket är ett stadigt tilltagande problem och som gör att vissa preparat inte längre är verksamma i alla lägen. I modern parasitbekämpning fokuserar man mycket på andra åtgärder än avmaskning för att minska parasitsmittan i hästens närmiljö, t ex betesplanering, betesrotation med andra djurslag osv . När avmaskning krävs bör denna vara riktad utifrån träckprovsanalyser som påvisar de hästar som bär på relevant parasitbörda.
Att sätta sig in i och utvärdera en grupp hästar avseende behov av avmaskning och andra åtgärder för parasitbekämpning är ofta en tidskrävande uppgift. Av denna anledning skriver jag endast ut avmaskningsmedel till hästar som jag väl känner till och där jag är insatt i parasitbekämpningsstrategin på den aktuella gården och därmed kan ta ställning till alla de faktorer som avgör om avmaskning behövs eller inte. I de allra flesta fall vill jag se en träckprovsanalys innan jag ordinerar avmaskning, undantag kan göras ibland när det t ex gäller unga hästar el importer.
I fall där jag inte är insatt hänvisar jag till ordinarie veterinär.
Läs mer här:
Leg. Veterinär Tove Särkinen 